Jag satte mig i din stol
under ditt träd
och slöt ögonen
Jag vill kliva i dina skor
din kropp
känna din själ
Jag vill höra dina tankar
som sång
i mitt huvud
Solens strålar värmer
doften av gräset
och Mälaren
Jag hör träden i vinden
ljuden från hamnen
en kråka
och en mindre fågel
Och nu ska jag låtsas
att det är du som sitter bredvid mig
och andas
Att det är jag som ska dö
Med ens blir solen varmare
ljuden klarare
dofterna starkare
En klump i bröstet växer
Inte nu
när jag förstår hur vackert allting är
Inte nu när jag känner törst
Stäng inte ute min kropp. Min själ
Inte nu när hon sitter här
när hennes tårar ännu är varma
När gräset är grönt
och sommarblommors doft hänger kvar i vinden
Jag kisar mot himlen
dagtid känns den inte lika fjärran
Jag stannar i detta nu,
med blicken fäst på nästa anhalt
Och med handen som alltid vilandes i dina händer
